- de medeltida byggnadsgillena,

- Tempelherreorden eller

- äldre och tidigare esoteriska sammanslutningar, vilka skulle kunna spåra sitt ursprung till forntida israeliska och/eller egyptiska (främst Isismysterierna) mysterieskolor.

Dessa tre skolor har i sin tur gett upphov till olika ”politiska” synsätt inom och på frimureriet. Man måste dock hålla i minnet att frimureriet är ecklektiskt till natur, och därför både kan spåra sitt urspung samtidigt till flera olika föregångare och tagit upp inslag och inspiration från varierande källor.

Medeltida arkitekt.

Byggnadsgillena

Den första gruppen, vilken hävdar frimureriets ursprung i de medeltida byggnadsgillena, delar sig i sin tur i två grenar. Den ena grenen, vilken omfattar bland andra de sydamerikanska socialistiska logerna (och vissa kontinentaleuropeiska) ser i dessa gillen de första fackföreningarna. De motiverar bland annat sin politiska anknytning med att frimureriet skulle ha sitt ursprung i en tidig arbetarrörelse.

Den andra grenen som ser byggnadsgillena som sitt ursprung anser att dessa var ett kyrkligt brödraskap av hantverkare vilka arbetade under munkars och prästers ledning (både arkitektoniskt och andligt) vid det stora katedralbyggena under medeltiden. Det var främst cisterciensmunkar och därigenom ses en viss indirekt anknytning till Tempelherreorden som dessa munkar var nära förbundna med. Detta synsätt finns inom det svenska systemet, men även i delar av det engelska och amerikanska frimureriet.

Den medeltida Tempelherreordens sigill.

Tempelherreorden

Den andra skolan hävdar frimureriets ursprung är bland överlevande tempelherrar vilka skulle ha grundat de första logerna i Skottland som ett kamouflage för sin egentliga verksamhet efter den officiella upplösningen 1312. Denna skola hävdar vidare att den medeltida Tempelherreorden arbetade i den ursprungliga frimuraregraden, det vill säga medbrodersgraden. Anhängare av denna teori återfinns spridda över hela det frimureriska fältet.

Den första och andra skolan är de mest spridda inom frimureriet självt, och även bland utomstående av det ena eller andra slaget.

En initiand i en antik egyptisk mysterieskola lär sig

frigöra själen från den fysiska kroppen.

Mysterieskolorna

Den tredje skolan menar att frimureriets yttersta ursprung ligger i forntida mysterieskolor. Denna teori återfinns i två huvudsakliga varianter. Den ena är den ”judiskt” influerade synen (judiskt så såtillvida att det anknyter till det judiska folkets historia). Här tas tempellegenden, som den presenterar i den nuvarande frimureriska legenden, på allvar och en forntida israelitisk mysterieskola ses som frimureriets ursprung. Denna skulle ha grundats av den vise kung Salomon och byggmästaren Hiram Abiff och indirekt av Hirams efterträdare Adoniram. De vilka omfattar denna uppfattning återfinns främst på de brittiska öarna, och i andra anglosaxiska länder. En del av dessa omfattar även den så kallade idéen om det brittiska Israel.

Den andra synen menar att frimureriet har sitt ursprung i de antika Isis-mysterierna (i dess romersk-hellenistiska variant, vilken i sin tur har ett egyptiskt ursprung) och andra antika mysterieskolor. Dessa stiftade under tidigt 520-tal ett brödraskap vid namn Magistri Commacini i Rom. Detta brödraskap skulle ha haft två syften. Dels att bevara minnet av de gamla skolorna och dels att finnas i beredskap att åter börja arbeta den dagen skolornas mästare (hierofanterna) kom åter eller sände en direkt lärjunge till att leda en nya mysteriskola i Västerlandet.

Vi måste ha i minnet hur Romarriket såg ut på denna tid. Något tidigare, under 300-talet, hade kristendomen av kejsar Konstantin gjorts till statsreligion. Direkt och under de följande århundradena svarade kyrkan på sin nyvunna frihet, med att sätta in en hård och rå förföljelser mot ”hedningarna” och ”kättarna”. Mysterieskolorna och filosofiskolorna stängdes, och hierofanterna flydde först till Persien, och sedan till Indien. Lika illa gick man på andra kristna grupper, vilka på den ena eller andra punkten avvek i sin lära från majoritetskyrkans. Den sista skolan att stänga var Platos hävdvunna Academos i Athen, som stängdes på den nitiskt fromme "kristne" kejsaren Justianos I av Byzans order år 529. Teosoferna, även kallade nyplatoniker av andra, i Alexandria gick de lika så hårt åt, och ett offer var matematikern och den lärde teosofen Hypatia, kallad Jungfrufilosofen,  som mördades år 415 på order av stadens ärkebiskop, fastbunden på ett kristet altare genom att benen skrapades rena med snäckskal av en trogen medlem i det lägre prästerskapet, en broder föreläsare (lat. lector).

Esoterikerna var tvingade att gå under jorden, och skapade för detta syfte Magistri Commacini som en yttre förklädnad, och grunden för frimureriet var lagd.

500-talet till 1400-talet

Frimureriet ägde från 500-talet fram till 1400-talet endast en grad, den som idag är den andra, gesäll- eller medbrodersgraden. Senare kom den att kallas medborder- och mästaregraden, då ytterligare en grad, lärlingegraden, lades till under det sena 1400-talet. Mästaregraden splittrades från den andra under tidigt 1600-talet, och därmed fick frimureriet de tre grader som det har idag. Mästaregraden uppdelades runt år 1740 i två delar, och Den Kungliga Bågen såg dagens ljus. Något tidigare hade Hiram-legenden inkorporerats i ritualen, och det nuvarande frimureriet var född. Det är troligt att det fanns en helt annan legend tidigare som del av ritualen, men hur den såg ut finns det (tyvärr, måste tilläggas) inga uppgifter.

Äldsta logen

Vilken som är den äldsta ännu existerande frimurarelogen råder det olika meningar om, men det finns två kandidater. Den ena är Edinburgh Lodge No. 1 at Mary's Chapel och den var verksam i alla fall 1491 (enligt logens egna uppgifter och samtida handlingar i Edinburghs stadsarkiv). I det västra Skottland finns en mindre ort vid namn Killwinning och där finns den andra. Logen på orten säger sig var dryga hundrafemtio år äldre den i Edinburgh, och flera senare källor stödjer detta. Andra uppgifter finns vilka hävdar att den skulle vara grundad redan på 1000-talet. Killwinning ville därför få nummer 1, då logerna numrerades under 1700-talet. Detta var något storlogen, som har sitt ursprung i den först nämnda logen i Mary's Chapel, inte kunde acceptera då denna självklart skulle bära nummer 1. Konflikten löstes genom att logen i Killwinning fick nummer 0, och bär därefter namnet Mother Killwinning Lodge No. 0.

Äldsta storlogen

Den skotska storlogen i Edinburgh har sitt upphov i Edinburgh Lodge No. 1 at Mary's Chapel och denna var verksam i alla fall 1491.

Grand Lodge of All England at York var stiftad 1705, men med ännu äldre rötter, och verkade fram till 1792. I europeiskt frimureri ses den ofta enbart som ett kort kapitel i historien, men den har spelat en betydande roll för det kryptiska frimureriets utveckling och för de konvent som tidigt hölls på denna ort. York-riten (vilken finns i tre verioner: (Gammal) Engelsk, Skotsk och Irländsk-amerikansk) har givits detta namn för att hedra den insomnade storlogen.

Londons storloge (U.G.L.E., stiftad 1813 i London genom en förening av två äldre storloger) anses ofta i allmänna källor vara den var den första symboliska storlogen och därmed den främsta bland världens storloger. Bland frimurare är dock uppfattningen om detta mycket blandat, måste tilläggas.

Carl Ek och Svenska Frimurare Lägret © 2008-2011 • Copyright • Integritetspolicy