Swedenborgsriten

Br. Carl Ek, 3°=6°

Swedenborgsriten är en intressant riktning inom frimureriet, och en av de minst kända. Den skapades ursprungligen (ibland kallad den första Swedenborgsriten) av Dom Antoine Joseph Pernety (1716-1796), vilken var en före detta benediktinmunk som vid femtio års åldern lämnade sitt kloster för att ”ostört” kunna ägna sig åt alkemi och esoteriska studier. Han bosatte sig först i Avignon och där skapade Rite Hermetique, som ett försök att inkorporera andlig alkemi i frimureriet. Framgångarna blev inte stora och hans ekonomi var inte stark. Han fick då erbjudande om en anställning som Fredrik den Stores bibliotekarie, vilken han tog och installerade sig då i Berlin. Han började här på sin översättning av Emanuel Swedenborgs (1688-1772) skrifter till

franska. Han kom här att stifta bekantskap med den polske greven Thaddeus Leszczy Grabianka (1740 - 1807), vilken delade han entusiasm för Swedenborgs läror. Då Pernety återvände till Avignon 1784 följde Grabianka med (efter ett besök hos Swedenborgarna i London) och stiftade 1786 le Societe des Illumines d'Avignon, och däri lade grunden till det som senare kom att utvecklas till Swedenborgsriten. F. C. Harrison beskriver i sin The Second Coming, Popular Millenarianism 1780 - 1850 (London, 1979) om verksamheten i sällskapet:

“. . . a blend of Swedenborgianism and Roman Catholicism, salted with occultism. To the

cold intellectualism of the Swedish visionary was added the veneration of the Virgin Mary

and recital of the Athanasian creed; while individual members studied Renaissance alchemy,

the Theurgy of Alexandria, hermetic authors, the philosopher's stone, the divine science of

numbers, and the mystical interpretation of dreams.”

Mycket lite är känt om vad sällskapets ritualer innehöll men då de två engelska swedenborgarna William Bryan och John Wright besökte sällskapet 1789, beskrev de verksamheten efter de blivit fullständigt invigda i ordens mysterier, efter en särskild process av examineringar och försäkran om tysthet:

“. . . most solemnly introduced to what was called the actual and personal presence of the

Lord; which, it appears, was effected by the agency of a comely and majestic young man,

arrayed in purple garments, seated on a kind of throne or chair of state, in an inner apartment

decorated with heavenly emblems.”

All verksamhet i Societe des Illumines d'Avignon upphörde i samband med Franska Revolutionen.

Engelsmannen Samuel Beswick (1822-1903) skriver i sin Swedenborg Rite and the Great Masonic Leaders of the eighteenth Century från 1870 (tryckt i New York, omslagets titel är Swedenborg and Phremasonry, stavningen skulle komma från det koptiska ordet Phre eller Pi-re vilket skulle betyda ljus ) att Swedenborg var initierad i frimureriet i Lund 1706, och också själv skapade Swedenborgsriten (Beswicks rit kallas ofta för den andra Swedenborgsriten). Andra frimureriska auktoriteter som A. E. Waite, Rev. A. F. A. Woodford, och H. W. Coil menar att Swedenborg inte var frimurare och därför inte heller kunnat skapa den rit vilken idag bär hans namn. Dock finns det handlingar i Svenska Stora Landslogens arkiv i Stockholm som pekar på att Swedenborg mycket väl kunde ha blivit initierade under sin tid som student i Lund 1706. I samma arkiv finns också andra handlingar vilka talar om att en delegationsloge från Storlogen i Sverige sändes i väg till London under 1760-talet med enda syfte att inviga (alt. befordra) Emanuel Swedenborg. Men om han verkligen blev invigd och i vad, finns det inga uppgifter, och alla uppgifter om Swedenborgs möjliga frimureriska bana verkar tyvärr döljas.

Det ovan nämnda verk av Samuel Beswicks är den första referensen till Swedenborgsriten, och mycket tyder på att Beswick var den verklige grundaren till den. Beswick var swedenborgsk pastor, men suspenderades på grund av att skulle ha påstått sig ha varit i Jerusalem oriktigt. Han var verksam huvudsakligen som skolman och bokhållare i Förenta Staterna och Kanada, och författade en mängd skrifter inom swedenborgianism, frimureri och mysticism i allmänhet. Om Beswick var invigd i en äkta frimurareloge råder det delade meningar om, och de enda bevisliga frimureriska anknytningar han hade var i hans egen Primitive and Original Rite of Symbolic Freemasonry, skapad under han tid i New York under det sena 1860-talet och tidiga 1870-talet och tämligen kortvarig, och Swedenborgsriten. Swedenborgsriten antas som ovan nämnt vara skapad av Beswick,

men inspirerad av det gamla sällskapet i Avignon och Beswick var bevisligen i besittning av dokument härrörande från detta sällskap. Om ”nystarten” av riten skriver Beswick:

”In the year 1859, a number of Swedenborgians who had taken the higher degrees were

initiated into the Swedenborgian degrees. A Lodge, called Menei Temple No. 1, was

organized and began work, Feb., 1859, in the old Kane Lodge Room, Broadway, New York

City. From thence it was removed to the Egyptian Room, Odd Fellows' Hall, and worked

from May, 1861 – 1862.

A few meetings were subsequently held in the Montauk Lodge Room, Brooklyn, Long

Island. Some of the leading Masons of New York have had the degrees conferred on them by

communication: indeed, but few of the members have seen the degrees worked in full.

Applications for admission have come from every quarter of the American continent, and

there can be no doubt that the Swedenborgian Rite is destined, in a few years, to spread itself

over the continent of America, north, south, east, and west. if its leaders do nothing to

restrain it.”

Riten fick betydligt större framgång i Europa, än i Nordamerika. Då John Yarker introducerade riten i den engelska tidskriften The Freemason från den 29 juli 1876, skriver han:

”. . . a warrant for a lodge and temple of the Swedenborgian Rite, styled Emmanuel Lodge

and Temple, No. 3, to confer the degrees of Enlightened, Sublime, and Perfect Phremason

upon lawful Master Masons. The lodge and temple consist at present of only four members,

but if any of your readers would like to enter the Rite they can do so by sending their names

and the fee of £1 to Bro. S. P. Leather, Burnley, Lancashire, the J.W. of said body. We pay

the Supreme Grand Lodge and Temple of the Dominion of Canada £5 5s. for our warrant

and ritual.”

A.E. Waite beskriver Swedenborgsriten i Secret Tradition in Freemasonry (1911, Vol. 2, pp. 234 -235) enligt följande:

“In the Grade which is equivalent to that of Entered Apprentice [i.e. Enlightened Phremason,

or Green Brother], the Candidate is informed that he stands at the threshold of the Garden of

Eden and the place of the Tree of Life. The proposal, however is to build a Temple, in which

an important part is assigned to him who is received.... In connection with this ... the Ritual

is said to consist of six labours, terminating in the symbolic introduction of our race into its

future dwelling-place, which is seemingly the Ur-home, the place of the River of Life and

the Tree of Life. The corner-stone of the building is faith in God. The 2nd Grade [of Sublime

Phremason, or Blue Brother] is singularly involved. for (a) the Candidate is said to be in

Masonic darkness, and at the same time (b) in search of greater light, which is pure paradox.

He is supposed to receive the light and to enter the Temple, which is called that of the

Creator... At a later stage the plans of the building are presented to the Candidate and it is

then described as (a) God's Temple in Nature, and (b) a symbol of the moral Temple that is

within. The East is goodness rising into life; the West is goodness setting into death; the

South is truth ie. light; the North is truth in oblivion... It is ... the story of earthly life and the

story of the soul... The Temple, finally, represents the Garden of God.”

Om den tredje graden, eller Perfect Phremason eller Röd Broder säger Waite mycket lite:

”. . . because of its very curious, but withal bizarre, analogies with its marvellous prototype

in the Craft. The Candidate is pledged to keep secret the Ineffable Name of God, and in this

connection a certain communication is made to him.”

Swedenborgsriten har ägt fler kända medlemmar. Bland dessa kan följande nämnas som särskilt intressanta: Kenneth R. H. Mackenzie, Samuel Liddell Mathers, Rev. William Stainton Moses, Arthur Edward Waite, William Wynn Westcott, John Yarker, Dr. Gerard (Papus) Encausse, Max Müller, Franz Hartmann, Carl Kellner, Theodor Reuss och Henry Steele Olcott.

Riten har sedan 1920-talet fört en tynande tillvara. Loger vilka arbetat i riten har dock funnits oavbrutit i både England och Centraleuropa, om än mycket små. Under de senaste åren har riten fått en förnyat intresse och nya loger och temple är underuppbyggnad i Tyskland, Sverige, Italien, Bulgarien, Schweiz, Brasilen och Mexico under auktoritet från de gamla templen. Under hösten 2011 kommer enligt planerna vid ett konvent i södra Tyskland International Grand Lodge & Temple of the Swedenborgian Rite är återupprättas.

Carl Ek och Svenska Frimurare Lägret © 2008-2011 • Copyright • Integritetspolicy